av Po Tidholm

En familjehögtid

I varuhusträngseln har man köpt sina julklappar, maten har inhandlats och hemmet städats och smyckats enligt varje familjs egna traditioner.

Julen är den stora familjehögtiden, och det blir alltid en viss dragkamp om var familjen ska fira just detta år. Sverige är som sagt ett avlångt land, och resorna kan bli långa för dem som vid jul ska återförenas med familjen. Tåg och flyg bör bokas åtminstone ett par månader i förväg och reser man i bil är det bra att vara ute i god tid.


Väntan på jultomten kan kännas lång. Åtminstone upplever barnen det så. Photo: Pia Ulin/Linkimage

En modern jul

Den svenska julen är en kompott av inhemska och utländska seder som både omtolkats, raffinerats och kommersialiserats på sin väg från bondesamhället till modern tid.

Idag firar de flesta svenskar jul på ungefär samma sätt och många av de lokala sedvänjorna och specialiteterna har försvunnit, men varje familj gör ändå anspråk på att fira en äkta och egen jul.

Vilken mat man äter kan fortfarande variera beroende på var man bor i landet eller var man ursprungligen kommer ifrån, men även där har en homogenisering skett, mycket på grund av varuhusens enhetliga utbud av bekväma halvfabrikat. Få har tid att rimma skinkan och stoppa fläskkorven själva.

Den stora regissören Ingmar Bergmans Oscarbelönade film ”Fanny och Alexander” utspelar sig förvisso vid förra sekelskiftet, men kan ändå sägas sammanfatta även den moderna svenska julen; det är en ljus och livlig högtid, full av överdåd, god mat och glädje, men också en tid då familjehemligheter har en tendens att segla upp till ytan.

Efterlängtad julledighet

Den svenska julledigheten är relativt lång och pågår i regel en vecka in i januari. När julaftonen är över följer en rad trevliga – eller för vissa mer pliktbetonade – besök hos släkt och vänner.

Svensken tillryggalägger många mil under julhelgerna. Juldagen hos Olssons, annandagen hos Perssons och sedan en vecka i fjällen med Svenssons.


I norra Sverige kan man vara säker på att det blir en vit jul. Photo: Bo Lind/Swedish Travel and Tourism Council

Kanske är det mer komplicerat än någonsin att fira jul. Dagens familjekonstellationer bestående av ex-fruar och f.d. äkta män, barn från nya och gamla äktenskap, ingifta släktingar och svärmödrar är svåra att pressa in i det kärnfamiljsfirande svenskarna innerst inne vill ägna sig åt. Som om inte pressen var tillräcklig redan innan att åstadkomma den perfekta julen.

Höga förväntningar

Svenskarna har i regel högt ställda förväntningar på julfirandet. Det ska vara snö men uppehåll, alla ska vara friska, skinkan saftig och god och presenterna många, barnen nöjda och välartade och hemmet varmt och ljust.

Alla gör sitt bästa, och kanske har svenskarna särskilt goda förutsättningar. De många ljusen kontrasterar fint mot vintermörkret, de röda stugorna är som vackrast inbäddade i den vita snön, granarna står mörka och allvarliga vid skogskanten. Tomten smyger runt knuten och polstjärnan pulserar på natthimlen.


När snön ligger hög runt knutarna är Sveriges små röda stugor som vackrast. Photo: Bo Lind/Swedish Travel and Tourism Council

Den perfekta julgranen?

Dagen före julafton ger sig svensken ut för att finna den perfekta julgranen. Detta är en allvarlig uppgift; granen är själva symbolen för julen, och den måste vara tät, jämn och rak. Bor man i en stad köps granen på torget, medan de som bor på landet hugger den själva på egen mark.

Många tror att de – i den svenska allemansrättens namn – kan ta sin gran var som helst, men så är det inte. Granen fälls med yxa, bågsåg eller – som i västra Värmland vid norska gränsen – med hagelbössa. Det är inte att rekommendera.

Familjetraditionen avgör hur granen smyckas. Vissa klär den med flaggor, andra med glitter och julgranskulor. De flesta använder elektrisk belysning på grund av brandrisken.

Hemmet smyckas också med bonader föreställande tomtar och vinterlandskap, bordsdukar med julmönster, ljusstakar, tomtar och änglar. Rummen fylls av hyacinternas starka doft.

Klockan tre tittar hela Sverige på teve. Då visas en kavalkad av gamla Disney-filmer som repriserats sedan sextiotalet, men som ingen svensk tycks tröttna på. Först efter det kan firandet börja.

Ett överflöd av mat

Julklapparna ligger på plats under den tända granen, stearinljusen lyser och smörgåsbordet är framdukat med de klassiska rätterna: Julskinka, fläskkorv, gubbröra, sillsallad, inlagd sill, hemlagad leverpastej, vörtbröd, potatis och lutfisk. Skinkan ska först kokas, sedan griljeras med en blandning av ägg, ströbröd och senap. Lutfisken är torkad fisk som blötlagts i vatten och lut där den fått ligga och svälla.

När alla är mätta och nöjda kommer tomten och önskar God Jul.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Po Tidholm är frilansjournalist och kritiker på Dagens Nyheter. Po Tiholm har författat huvdtexten om dagens firande i Sverige.

Agneta Lilja är lektor i etnologi vid institutionen Språk och kultur på Södertörns högskola. Agneta Lilja har författat faktatexterna.

Författarna är ensamma ansvariga för åsikter som framförs i denna temawebb.

© Foto: 
Foto 1: Pia Ulin / Linkimage
Foto 2: Bo Lind/Swedish Travel and Tourism Council
Foto 3: Bo Lind/Swedish Travel and Tourism Council

Copyright: 2004 Agneta Lilja, Po Tidholm och Svenska institutet. Denna text är publicerad av SI på www.sweden.se.