av Po Tidholm


Under sommaren samlas gärna svenskarna ute i den ljusa sommarnatten. Photo: Bruno Ehrs/Bildhuset

En åtråvärd delikatess

På grund av risken för utfiskning av den svenska flodkräftan införde man i början av nittonhundratalet begränsningar av fisket. Det tilläts från augusti och ett par månader framåt. Kräftan blev således exklusiv och efterlängtad. Kräftpesten har dessutom i omgångar decimerat populationen.

Nu säljs importerade kräftor året om, men få vill tumma på traditionen. I början av augusti börjar uppladdningen i media med omfattande tester av årets utbud, kändisarnas tips och betyg i olika skalor.

Somliga år ska kräftorna vara kinesiska, ett annat år amerikanska. Men de svenska är alltid bäst, det behöver knappast påpekas. Problemet är att de är väldigt dyra. Oavsett ursprung kokas de dock som svenskarna vill ha dem; i saltlag, med krondill.


Kräftor äts med ost, bröd, öl och givetvis: snaps! Photo: Erika Lidén/
www.imagebansk.se

Det lilla fåtal som har möjlighet fiskar förstås kräftor själva. Kräftan är ett nattdjur, så fisket måste ske när mörkret fallit. Man fiskar med mjärde och lockar helst med rutten eller rå fisk. Kräftan ska vara levande när den läggs i den kokande lagen.

En traditionell kräftskiva

Från att ha varit borgerlighetens delikatess har kräftskivan blivit folklig. Vissa påfund har med tiden blivit tradition.

Kräftor ska man äta utomhus och runt bordet bör det hänga kulörta lyktor. Den vanligaste föreställer en glad fullmåne. Bordet ska vara dukat med engångsduk, tallrikarna ska vara färgglada och av papper. Runt halsen bärs en haklapp och på huvudet bör man ha en fånig strut.

Sedan är det bara att börja: Kräftorna äts kalla och med händerna. Det är tillåtet att sörpla ljudligt. Tilltugget består av bröd och lagrad västerbottensost. Dryckerna är öl och det obligatoriska brännvinet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Po Tidholm är frilansjournalist och kritiker på Dagens Nyheter. Po Tiholm har författat huvdtexten om dagens firande i Sverige.

Agneta Lilja är lektor i etnologi vid institutionen Språk och kultur på Södertörns högskola. Agneta Lilja har författat faktatexterna.

Författarna är ensamma ansvariga för åsikter som framförs i denna temawebb.

© Foto:
Foto 1: Bruno Ehrs/Bildhuset
Foto 2: Erika Lidén/www.imagebank.sweden.se 

Copyright: 2004 Agneta Lilja, Po Tidholm och Svenska institutet. Denna text är publicerad av SI på www.sweden.se.